Lyssnade återigen på en predikan av Richard Waddell då jag var ute på min dagliga promenad. Jag tyckte att predikan knöt an en hel del till det ämne som varit aktuellt för mig de senaste dagarna. Ett ämne som jag kanske bäst sammanfatter med: "Hur kan jag vara helgad utan att stöta bort de som inte tror?" Och för mig har tankarna mycket rört samklangen mellan det yttre och det inre. Något som har slagit mig då jag vänt och vridet på detta är att min egen helgelseprocess i grund och botten är privat, det är i mångt och mycket en sak mellan mig och Gud, vilka åtgärder jag vidtar för att komma bättre i samklang med Honom. Det som räknas för de människor jag möter är ju vilken effekt min helgelse fått på den smörjelse jag har och således på det jag förmedlar till de människor jag möter. Här tycker jag det kan passa bra med ett bibekcitat som legat till grund för Richards predikan. I Bibel 2000 har det rubriken: "Människosonens dom"

"

31När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall han sätta sig på härlighetens tron. 32Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. 33Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster. 34Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. 35Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, 36jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’ 37Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? 38När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? 39Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ 40Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’

41Sedan skall han säga till dem som står till vänster: ’Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar. 42Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, 43jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’ 44Då kommer också de att fråga: ’Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?’ 45Då skall han svara dem: ’Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’ 46Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv."

(Matt 25:31-46)

Slutligen handlar allt om vad jag gör för att aktivt delta i Guds rike, ett rike som är till för de svaga och utsatta, oavsett trostillhörighet. Richard använder uttrycket "reversing the condemnation". Att som delaktig i Guds plan är det min "plikt" som kristen att vända på förkastelsedomen genom att tillföra det goda. Det är detta som Människosonen en dag kommer att värdera: Var du med eller inte? Vad gjorde du för mig? Detta gäller som ni kan se av citatet oavsett om man är medveten om det eller inte. Att lindra plågorna för de utsatta är per definition att tjäna Gud.

Richard predikade också om det här med att höra Guds röst, att veta Hans vilja. Han framförde att ett av sätten som Gud kommunicerar på idag är genom omständigheter. Vi kan lugnt vandra på "doing our business", givetvis utifrån grundplåten att vi söker Herren och Hans rättfärdighet efter bästa förmåga. Då kan vi lita på att de omständigheter som vi hamnar i på olika sätt är en del av Guds tilltal till oss och att de hjälper oss att leva i Hans vilja.

Jag tycker att detta låter både sympatiskt och logiskt. Det positionerar mitt varafokus till att vara med och inför Gud och mitt görafokus blir att tjäna. Talar vi sedan om att sprida evangelium tänker jag att den gamla devisen: "Tala med bönder på bönders sätt och med lärde män på latin". Det vill säga här måste jag vara lyhörd och göra/säga det som är till bäst nytta i just den situationen. Detta innebär inte att vända kappan efter vinden, utan bara att vara lite ödmjuk och invänta den Helige Andes tajming i ord såväl som handling.